Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång

1:a MAJ välkommen-välkommen till vad?

Det är idag 1:a maj, men inte en vanlig första maj. Funderingar kring hur kommer Sverige och världen se ut den 1:a juni och hur kommer sommaren att bli. Ja ibland kommer tankarna och funderingarna särskilt när jag saknar våra döttrar och deras pojkvänner extra mycket. Alla födelsedagar man inte kunnat fira, tex mina barns kusin som fyller 18 år på söndag, det är en stor dag men den får vi fira längre fram och då får vi även passa på att fira alla andra som också fyllt år nu på våren. Tur att det finns blomsterbud så man har möjlighet att ge någonting.

Det blev en liten vemodig början på mitt inlägg men det kan bero på att min kropp inte vill göra som jag vill idag, den protesterar. Kroppen påverkas också mycket av att det är kyligare just nu.

Men jag har så mycket positivt omkring mig, för det första är ingen smittad av covid-19 i närmsta familjen vad jag vet, har jobbat några dagar nu i hemtjänsten, fortsätter jobba på min affärsplan samt så har jag gjort skillnad för många denna vecka. Att våga lita på sin magkänsla och sedan får tack för det, det värmer.

Lottakåren: på måndag den 4/5 kommer bland annat jag och Cecilia tillsammans med Lottakåren starta digitala fikastunder. Är det någon som blir nyfiken vad det är gå in på Cecilias blogg: https://cicciqwinth.com/2020/04/30/digital-fikastund/ eller kontakta mig.

Som ett positivt slut på mina tankar denna dag så kommer det ett härlig foto på ett helt lugnt hav samt en sol som sakta håller på att gå upp. Detta är avkoppling för mig, njut av fotot. Ta hand om er därute och hör av er om ni känner att ni behöver prata med någon. Kram till er alla.

Annons

Publicerad av kraftenattleva

Charlottes tankar kommer att bland annat innehålla just tankar om mina neurologiska diagnoser men framförallt tips och information som jag hör och ser och som kan vara värdefullt för oss alla. Att de anhöriga är mycket viktiga för oss kommer jag också nämna emellanåt. Själv har jag min underbara familj, min man och våra 2 utflugna döttrar. Att som 42- åring 2014 få diagnosen Parkinson och ett par år senare även få diagnosen Polyneuropati har inte slagit ner mig utan snarare gett mig ett rikare liv på min nya väg i livet. Jag träffar så mycket fantastiska människor och känner att det finns mycket som behövs göras och informeras om. Så jag ser ändå ljust på framtiden trots att det kommer mörka stunder då och då. Att få sprida kunskap till företag, vården, allmänheten, politiker, hitta de som bara sitter hemma och tycker att livet förlorat sin mening alltså hela samhället. Denna kunskap behövs lika väl i de segregerade områden vi har i Sverige till de som lever ett ekonomiskt tryggt liv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: